AI förändrar allt — arbetet, ekonomin samt hur staten och samhällen i stort fungerar. Dessutom sker denna förändring med en aldrig tidigare skådad hastighet. Jag skriver särskilt om hur det påverkar ekonomin, bildningen och friheten. Dessa tre måste fungera till vår fördel för att digital självständighet ska bli verklighet — så att Finland kan vara ett samhälle som använder tekniken på sina egna villkor.
Vad innebär det att leva i AI:s era?
Jag har över ett årtiondes praktisk erfarenhet av att bygga säker programvara och banksystem. Med den bakgrunden skriver jag om varför AI inte bara effektiviserar arbetet, utan tvingar oss att tänka om nästan alla delar av samhället: det sociala skyddsnätet, varför digital självständighet är en förutsättning för ett fritt samhälle, och hur vi ser till att alla drar nytta av tekniken — inte bara ett fåtal.
Artificiell intelligens
Jag använder och bygger AI-verktyg i mitt arbete varje dag. AI är vår tids mest betydande teknologiska förändring, och Finland måste engagera sig med det aktivt — så att vi får nyttorna, inte bara nackdelarna.
AI förstärker både förmåga och skada. I offentliga tillämpningar — förmånsbeslut, tillståndshantering, prediktiv polisverksamhet — är insatserna för höga för att driftsätta system utan transparens och tillsyn. Jag förespråkar revisionsbara algoritmer vid konsekventa beslut, öppna AI-modeller där det är möjligt, och obligatorisk mänsklig granskning av beslut som påverkar individers rättigheter.
Ju kraftfullare AI blir, desto viktigare blir integritetsskyddet. AI-system är datahungriga; utan starka dataskyddsregler blir de övervakningsinfrastruktur. EU:s AI-förordning är ett steg i rätt riktning, men genomförandet måste vara genuint — inte bara en formalitet.
-
AI hjälper trygga kommunala tjänster, men det är inte gratis
I Konnevesi kortade AI handläggningstiden från två månader till dagar. Kyrkslätt är för litet att agera ensamt — men samarbete gör förändring möjlig.
-
AI förändrar vad utvecklare får betalt för
AI gör på två minuter det som en utvecklare tidigare behövde två veckor på sig för. Priset på kod rasar — men vad ska utvecklare få betalt för i stället?
-
År 2026 är AI-året
AI förändrar samhället — men kanske inte som du tror. De största förändringarna ser vi i privatlivet och i barnens och ungdomarnas vardag.
Ekonomi
Finlands ekonomi måste fungera under AI-omställningen. Det betyder nya företag, nya jobb och offentliga tjänster som faktiskt använder tekniken — inte bara köper in den utifrån. Utan teknisk kompetens i riksdagen fattas beslut om AI-upphandling, datainfrastruktur och arbetslivet av människor som inte vet vad de köper.
Jag skriver om ekonomin utifrån vad jag gjort i över ett årtionde: byggt programvara och programvaruteam inom olika branscher. AI förändrar grunden för arbete, konkurrenskraft och offentliga tjänster. Finland kan leda omställningen, men bara om offentliga satsningar riktas mot inhemsk kompetens på ett sätt som faktiskt förstår vad som görs.
En fungerande ekonomi i AI-eran är inte bara en slogan. Det är substans: kompetens som överlever omställningen, företag som kan bygga på finsk och europeisk infrastruktur, och en stat som upphandlar teknik på sina egna villkor.
-
Finland kan göra elektrifieringen till en konkurrensfördel
Caruna byter ägare, men elnätets framtid avgörs av reglering — inte av ägaren. Finland kan göra elektrifieringen till en konkurrensfördel.
-
Hur känns det att vara i ett parti där man inte behöver kompromissa med sina värderingar?
Kampanjen vaihdavihreisiin.fi bjuder liberaler och socialliberaler att byta till De gröna — partiet där man inte behöver kompromissa med sina värderingar.
-
De gröna – Marknadsekonomiets sanna försvarare
Marknadsekonomin är det bästa sättet att fördela resurser. De gröna är dess enda sanna försvarare i Finland – riktiga marknader, inte kamrerekonomi.
Lärande
Finlands styrka har alltid varit dess människor och deras kunnande. I AI-eran måste bildningen förbli sömlös — från småbarnspedagogiken till arbetslivet och ända fram till pensionen — så att alla kan utveckla sin fulla potential. På så sätt växer AI:s produktivitetsvinster för hela samhället, och ingen lämnas efter.
Utbildning är inte en kostnadspost som trimmas när budgeten stramas åt. Det är central infrastruktur för hela tiden efter AI-omställningen. Nedskärningar i undervisning, bibliotek, yrkesutbildning och fortbildning betalas tillbaka tiofalt när arbetsmarknaden ändras snabbare än människor hinner lära sig nya saker.
Sömlös bildning betyder att lärandet aldrig tar slut — det förblir möjligt oavsett livssituation. AI gör den vägen oerhört mycket viktigare. Det land som håller vägen öppen för alla får tillgång till hela sitt folks potential. Det är en starkare grund än någon annan konkurrensfördel.
-
AI kan inte allt
AI har presenterats som ett sätt att göra Finlands offentliga tjänster till världens bästa. Det kan ha sin roll i det, men viktigast vore en helhetsbedömning.
-
En kall skörd för Kyrkslätt – svaga beslut
Halvtidsöverläggningen innebar nedskärningar i statsandelar och samfundsskatt. Det inskränker kommunfullmäktiges handlingsutrymme avsevärt.
-
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift. Satsningar på utbildning är investeringar som syns långt in i framtiden, utan snabba vinster.
Frihet
Frihet är en av de viktigaste frågorna under AI-eran. Det är frågan om dina data, din kommunikation och din vardag förblir dina när merparten av infrastrukturen runt dem ägs av någon annan. Integritetsskyddet är grundfallet — men den bredare frågan är om medborgerliga rättigheter överlever en teknik som gör massövervakning nästan gratis.
Jag har under min karriär byggt programvara i miljöer där reglerna kring data tas på allvar — reglerade branscher som finanssektorn — samt miljöer där data är själva affärsverksamheten. Den erfarenheten gör en sak uppenbar: integritet och medborgerliga rättigheter skyddar sig inte själva. De skyddas av lagar, av förordningar och av individer som brinner för frågan.
Att trygga friheten i AI-eran kräver noga avvägda eftergifter samt strikta gränser. Massövervakning, utvidgad användning av biometriska identifierare eller automatisk granskning av meddelanden är inte verktyg som bör tas i bruk lättvindigt, om alls. Varje steg som urholkar integriteten kräver vattentäta motiveringar och tydliga bevis för sin nytta — utan det finns ingen sak att försvara.
-
Flaggan hissades. Vad gör Kyrkslätt nästa?
Kyrkslätt hissade regnbågsflaggan första gången 22.6.2026. Flaggningen är viktig, men jämlikhet kräver också konkreta åtgärder i höstens budget.
-
Lähteelä — en gem vid Kyrksländets kust
Kyrksländ köpte Lähteelä som kustanläggning. En av få platser vid kusten dit man kan ta sig utan egen båt — nu permanent tillgängligt för alla invånare.
-
Kyrkslätt till alla: du hör hemma här
Mobbning av regnbågsungdomar ökar. Kyrkslätt röstade 30–14 för flaggning — en liten gest med mätbara effekter på ungas välmående.
Digital självständighet
Finland och Europa måste kontrollera sin egen digitala infrastruktur. Det är därför jag grundade medborgarinitiativet om digital självständighet, som samlade in de 50 000 underskrifter som krävs för riksdagsbehandling i juli 2026. Med det kräver vi att Finland minskar sitt beroende av utländska leverantörer av digitala tjänster och stärker den digitala suveräniteten.
Finlands offentliga förvaltning är starkt beroende av stora amerikanska molntjänstleverantörer, så kallade hyperscalers — till exempel Amazon, Microsoft och Google. Sedan 2022 har det blivit smärtsamt tydligt att maktpolitik inom geopolitiken är här för att stanna, även inom det digitala området. Finska och europeiska alternativ finns: UpCloud är ett konkret exempel på en högpresterande inhemsk molntjänst som den offentliga sektorn kan använda. Jag förespråkar uppdelning av offentlig IT-upphandling, prioritering av öppen källkod och beaktande av krisberedskap i upphandlingar.
Digital självständighet handlar också om dataportabilitet och att undvika inlåsning till enskilda leverantörer. Offentliga data som skapats med offentliga medel bör vara portabla och lagras på ett sätt som hindrar utomstående parter från att missbruka dem.
-
Digital självständighet: 5 + 1 val för vardagen
Digital självständighet byggs i vardagens val. Här är 5 + 1 konkreta sätt att stärka den och den digitala försörjningsberedskapen själv.
-
Fullmäktigemotion: digital beredskap
Kyrkslätt förlitar sig på digitala system i nästan all sin verksamhet. Motionen föreslår kartläggning av beroenden och övergång till öppna filformat.
-
Digital självständighet byggs steg för steg
Digital självständighet och försörjningstrygghet byggs i varje upphandlingsbeslut. Helsingfors valde finska UpCloud som plattform för kärnsystemet.
Kyrkslätt
Jag är kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt. Det innebär att jag är med och beslutar om kommunens budget, planläggning, serviceavtal och infrastruktur — beslut som direkt formar hur det är att leva här. De flesta av dessa beslut fattas utan större offentlig uppmärksamhet, och det är precis då det spelar roll vem som fattar besluten.
De frågor jag driver hårdast lokalt är desamma som jag skriver om nationellt: digitala tjänster som faktiskt fungerar för invånarna, planläggning som bygger på Kyrkslätts geografi i stället för att motarbeta den, och kollektivtrafik som möjliggör kommunens hållbara tillväxt.
Kyrkslätt är en tvåspråkig kustkommun som växer snabbt i kanten av Helsingforsregionen. Den har gott om verkliga tillgångar — strandlinje, natur, en blandad gemenskap — och verkliga påfrestningar: en intäktsbas som har svårt att hålla jämna steg med behoven, och en järnväg som är avgörande för regionen. Lokalpolitiken här är inte småpolitik.
-
Jag röstade mot Västra
Jag röstade mot Västra kustsamarbetet. Fullmäktige beslutade annorlunda. Pengarna hör till bildningsservicen, inte ett avtal man inte kan lämna.
-
Västbanan avslöjade problem i Kyrkslätts beslutsfattande
Vid fattandet av Västbanans beslut mättes beslutsfattarnas förmåga att fatta strategiskt viktiga, framåtblickande beslut för hela kommunen.
-
Lyyra öppnar nya möjligheter för Kyrkslättsborna
Renoveringen av Kyrkslätts centrum skapar ett bildningskluster av Fyyri, Lyyra och Provstparken. Det ger förutsättningar för tillväxt i decennier.
