Varför kandiderar jag?
I decennier har Finland varit ett föregångsland inom högteknologi och kompetens – från Vaisala till isbrytare, Nokia till Linux, Supercell till ICEYE och IQM. Den positionen vacklar nu. Samtidigt omvälver AI samhället i grunden: det förändrar arbetet, förtroendet för digitala tjänster och hur människor knyter an till varandra. Dessutom sätter statens ekonomiska läge gränser för vad vi kan göra.
Nu om någonsin behövs kompetens och förståelse för teknik, AI och hur de påverkar samhället och marknaderna. Jag har en teknisk utbildning från Aalto-universitetet och över ett decenniums praktisk erfarenhet av att bygga säkra programvaror och banktjänster. Jag förstår på vilka olika sätt tekniken kan användas och hur den påverkar samhället. Jag förstår också var dess gränser måste sättas, för att vi ska bevara rättsstaten.
En del av dessa gränser är särskilt värdefulla: de skyddar allas vår integritet och grundläggande rättigheter. Integritetsskydd är ingen broms för utvecklingen, utan en förutsättning för demokratin.
Jag är Lauri Lavanti, kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt, ordförande för De grönas fullmäktigegrupp, far till fyra barn, ledande programutvecklare och diplomingenjör. På dessa sidor hittar du mina tankar om framtiden och vad som väntar oss. Praktisk information om kandidaturen och röstningen hittar du på riksdagsvalssidan.
Ekonomin ska fungera
Finlands ekonomi måste fungera i AI-tidsåldern. Det betyder nya företag, nya arbetstillfällen och offentliga tjänster som verkligen använder teknik i stället för att bara köpa in den utifrån. Utan teknikkompetens i riksdagen fattas besluten om AI-upphandlingar, datainfrastruktur och arbetsliv av människor som inte vet vad de köper.
Jag skriver om ekonomin utifrån det jag har gjort i över ett decennium: byggt programvara och programvaruteam inom olika branscher. AI förändrar grunderna för arbete, konkurrenskraft och offentliga tjänster. Finland kan vara en föregångare här, men bara om de offentliga satsningarna riktas mot inhemsk kompetens, på ett sätt som bygger på att man förstår vad man gör.
Bildningen ska vara sömlös
Finlands styrka har alltid varit dess människor och deras kunnande. I AI-tidsåldern måste bildningen förbli sömlös — från småbarnspedagogik till arbetsliv och ända fram till pensionen — så att var och en kan utveckla sin fulla potential. Då förstärks AI:s produktivitetsvinster för hela samhället, och ingen lämnas efter.
Utbildning är ingen utgiftspost som skärs ner först när budgeten stramas åt. Den är central infrastruktur för hela den AI-tid som väntar. Besparingar på undervisning, bibliotek, yrkesutbildning och studier betalas tillbaka tiofalt när arbetsmarknaden förändras snabbare än människor hinner lära sig nya saker.
Friheten ska vara trygg
Frihet är en av de viktigaste frågorna i AI-tidsåldern. Det handlar om huruvida din data, din kommunikation och din vardag förblir dina egna, när merparten av infrastrukturen de finns på ägs av någon annan. Integritetsskydd är en grundläggande rättighet — men den större frågan är om de grundläggande rättigheterna består samtidigt som vi utvecklar teknik som gör massövervakning nästan gratis.
Under min karriär har jag byggt programvara i miljöer där dataregler tas på allvar — reglerade branscher som finansbranschen — samt i miljöer där data är affärsverksamheten. Den erfarenheten har gjort en sak tydlig: integritet och grundläggande rättigheter skyddar inte sig själva. De skyddas av lagar, regler och individer som brinner för frågan.
Digital självständighet
Finland och Europa måste kontrollera sin egen digitala infrastruktur. Därför är jag initiativtagare och drivande kraft bakom medborgarinitiativet Digital självständighet. Initiativet samlade in de 50 000 underskrifter som krävs för riksdagsbehandling i juli 2026. I det kräver vi att Finland minskar sitt beroende av utländska digitala tjänsteleverantörer och stärker den digitala suveräniteten.
Finlands offentliga förvaltning är kraftigt beroende av till exempel stora amerikanska molntjänstleverantörer, så kallade hyperscalers — Amazon, Microsoft och Google. Efter 2022 har det blivit beklagligt tydligt att geopolitiskt maktspel är här för att stanna, även i den digitala verksamhetsmiljön. Finländska och europeiska alternativ finns: UpCloud är ett konkret exempel på en högpresterande inhemsk molntjänst som den offentliga sektorn kan använda. Jag driver på för att offentliga IT-upphandlingar delas upp och att öppen källkod gynnas, samt att krisberedskap — digital försörjningsberedskap — beaktas i upphandlingarna.
Vem är Lauri Lavanti?
Lauri Lavanti är De Grönas riksdagskandidat i Nylands valkrets i riksdagsvalet 2027, kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt och ledande programutvecklare (diplomingenjör, Aalto-universitetet). Hans mål är ett digitalt självständigt Finland där ekonomi, bildning och frihet fungerar tillsammans i AI-tidevarvet.
Jag har byggt säkra programvaror och banktjänster i över ett decennium och studerat teknik vid Aalto-universitetet. När det fattas beslut om kod, upphandlingar eller datasäkerhet vet jag vad det handlar om – och jag vill se till att lösningarna tjänar allas vardag. Jag förstår också var teknikens gränser måste sättas, för att rättsstaten ska bestå.
- Diplomingenjör, Aalto-universitetet
- Ledande programutvecklare, över 10 år
- Kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt, ordförande för Gröna fullmäktigegruppen
- Far till fyra barn
Vanliga frågor
Var kandiderar Lauri Lavanti i riksdagsvalet?
Lauri Lavanti är De Grönas riksdagskandidat i Nylands valkrets i riksdagsvalet 2027, kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt och ledande programutvecklare (diplomingenjör, Aalto-universitetet). Hans mål är ett digitalt självständigt Finland där ekonomi, bildning och frihet fungerar tillsammans i AI-tidevarvet.
Vilka värderingar bygger Lauri Lavantis politik på?
De viktigaste värderingarna för Lauri Lavanti är rättvisa, jämlikhet och demokrati samt öppenhet och ärlighet. I hans tänkande är ekonomin ett medel för att finansiera skolor, vård och andra gemensamma tjänster, och allas integritet och grundläggande rättigheter måste tryggas även i AI-tidsåldern. Målet är ett digitalt självständigt Finland där ingen lämnas efter i utvecklingen.
Vad innebär AI för den finländska ekonomin?
AI förändrar grunderna för arbete, konkurrenskraft och offentliga tjänster — Finland måste bygga upp sin egen kompetens i stället för att bli beroende av utländska plattformar. Lauri Lavanti anser att ekonomisk politik måste svara på denna förändring med konkret teknologikunskap, inte bara allmänna riktlinjer.
Varför är integritetsskydd en politisk fråga?
Integritetsskydd är en grundläggande rättighet som riskerar att bli ojämlik: den som har resurser och kunskap skyddar sig själv — andra kan inte det. Lauri Lavanti ser det digitala integritetsskyddet som en jämlikhetsfråga som kräver både lagstiftning och genuin teknisk förståelse.
Vad innebär digital självständighet i praktiken?
Digital självständighet innebär att offentliga tjänster, kritisk infrastruktur och medborgarnas data inte är i händerna på ett fåtal utländska företag. Lauri Lavanti förespråkar en politik där Finland och EU bygger upp sin egen teknologibas i stället för att köpa övervakningskapacitet från utlandet.
Hur syns teknisk expertis i politiskt beslutsfattande?
Lauri Lavanti tar med sig praktisk erfarenhet av mjukvaruutveckling och digitala system till beslutsfattandet — han kan avgöra när ett tekniskt argument håller och när det bara är ett säljsnack. Målet är att den offentliga sektorn håller jämna steg med den teknologiska utvecklingen och inte köper lösningar den inte förstår.
Inlägg
-
Chat control gäller redan i Finland, passregistret bör avskaffas
Chat control är i kraft i Finland som frivillig fram till april 2028. Vad är Finlands ståndpunkt till chat control och varför bör passregistret avskaffas?
-
Kyrkslätts budget 2027 skär ned på småbarnspedagogiken
Kyrkslätts budget 2027 skär cirka 700 000 euro i småbarnspedagogiken utan barnkonsekvensanalys. Gröna fullmäktigegruppens gruppanförande och video.
-
Grattis 60-åriga Porkkalan lukio! Är vi beredda att satsa på bildning också i fortsättningen?
Porkkalan lukio fyller 60 år. Också i ett stramt ekonomiskt läge måste Kyrkslätt trygga finansieringen av bildningen, skriver Fleming och Lavanti.
-
Är Metas Muse en demokratisering av AI eller en ulv i fårakläder?
Meta Muse är en AI-agent som kan läsa din e-post och föra register över dina bekanta. Vad samlar den in, kommer den till Finland och vad kräver EU-reglerna?
-
Finlands försörjningsberedskap når inte molnet
Finland lagrar spannmål och läkemedel inför kriser, men inte kritiska molntjänster. Digital försörjningsberedskap är beredskap som inte kräver isolering.
-
Matinköpsstödet ska tillhöra folket, inte kvittona
De marknadsgrönas initiativ: mat till allmänna momssatsen 25,5 procent och hela intäkten tillbaka som en månatlig basinkomst, cirka 25 euro per person.
-
AI i skolan: redan vardag, ännu inte i läroplanen
AI i skolan är tillåtet enligt skolans anvisningar. Vad rekommendationerna och AI-förordningen kräver och vad som händer med barnets personuppgifter.
-
Arbetspensionernas indexfrysning skulle fördela bördan rättvist
Arbetspensionerna finansieras med avgifter från årets sysselsatta. Fyra diagram med PSC:s uppgifter visar varför jag föreslår att arbetspensionsindexet fryses.
-
Varifrån kommer den offentliga sektorns pengar och vart går de?
Den offentliga sektorn tar 2027 in uppskattningsvis 160 miljarder euro och använder 174 miljarder. Se i diagrammen varifrån pengarna kommer och vart de går.