Offentlig sektor betyder staten, kommunerna, välfärdsområdena och socialskyddsfonderna, dit även arbetspensionsanstalterna hör. På den här sidan går vi igenom siffrorna, först inkomsterna och sedan utgifterna. Med de här pengarna betalas pensionerna, hälsocentralsbesöken och skoldagarna. Pengarna kommer från inkomstskatter, mervärdesskatt på våra inköp och andra avgifter. Enligt finansministeriets (FM) höstprognos tar den offentliga sektorn in cirka 160 miljarder euro och använder cirka 174 miljarder euro år 2027.
Vad är offentlig sektor?
Offentlig sektor, alltså de offentliga samfunden, avser i nationalräkenskaperna staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna. Till lokalförvaltningen hör kommunerna och välfärdsområdena, och till socialskyddsfonderna arbetspensionsanstalterna och andra fonder som sköter socialförsäkring. Församlingarna hör inte till den offentliga sektorn, så kyrkoskatten saknas i siffrorna. Statsbudgeten är bara en del av den offentliga sektorns ekonomi.
Eftersom arbetspensionsanstalterna ingår syns arbetspensionsavgifterna bland de offentliga inkomsterna och arbetspensionerna bland de offentliga utgifterna.
Varifrån kommer den offentliga sektorns pengar?
Den offentliga sektorns inkomster uppgår enligt prognoserna till cirka 160 miljarder euro år 2027. De största posterna är inkomstskatterna, cirka 46 miljarder euro, socialförsäkringsavgifterna, cirka 37 miljarder, och mervärdesskatten, cirka 29 miljarder euro. Dessa tre täcker cirka 70 % av inkomsterna. Enligt prognosen är skattegraden 41,8 % år 2027.
Välj en post för att markera den och se dess delar.
-
- förvärvs- och kapitalinkomstskatter 38,5 md €
- samfundsskatt 7,7 md €
-
- arbetspensionsavgifter 30,1 md €
- sjuk- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter 6,7 md €
-
- energiskatter 4,0 md €
- alkohol- och tobaksskatter 2,8 md €
- fordons-, bil- och övriga punktskatter 1,8 md €
- fastighetsskatt 2,4 md €
- övriga skatter (försäkringspremie-, arvs-, överlåtelseskatt m.m.) 4,4 md €
- övriga inkomster 2,0 md €
Offentliga inkomster år 2027, uppskattning (totalt 160,4 md €):
- Inkomstskatter 46,2 md €, varav förvärvs- och kapitalinkomstskatter 38,5 och samfundsskatt 7,7 md €
- Socialförsäkringsavgifter 36,8 md €, varav arbetspensionsavgifter 30,1 md €
- Mervärdesskatt 28,8 md €
- Försäljnings- och avgiftsintäkter 19,0 md €, såsom klientavgifter och försäljning av tjänster
- Egendomsinkomster 12,2 md €, alltså räntor och utdelningar
- Övriga skatter och inkomster 17,4 md €, varav till exempel energiskatter 4,0, alkohol- och tobaksskatter 2,8 och fastighetsskatt 2,4 md €
Mervärdesskatten är en bruttosiffra, före kommunernas och välfärdsområdenas momskompensationer. I statens budgetförslag för 2027 är nettosiffran cirka 25 miljarder euro. Skattegraden är andelen skatter och skatteliknande avgifter av bruttonationalprodukten.
Vart går den offentliga sektorns pengar?
De offentliga utgifterna uppgår enligt prognoserna till cirka 174 miljarder euro år 2027. Över hälften går till tre ändamål: pensioner cirka 40 miljarder, social- och hälsovård cirka 38 miljarder och utbildning cirka 23 miljarder euro. Till övrig social trygghet går cirka 14 miljarder och till försvar cirka 7 miljarder euro.
Välj en post för att markera den och se dess delar.
-
- arbetspensioner 37,6 md €
- folk- och garantipensioner (FPA) 2,6 md €
-
- trafik 8,9 md €
- kommunal och regional förvaltning 7,1 md €
- räntor på skulden 6,1 md €
- kultur, idrott och Yle 5,3 md €
- forskning och utveckling 4,8 md €
- statsförvaltning 4,3 md €
- polis, räddningsväsende och domstolar 4,2 md €
- närings- och arbetskraftstjänster 2,8 md €
- EU-avgifter 2,5 md €
- jord- och skogsbruk 2,0 md €
- boende, miljö och utvecklingsbistånd 3,0 md €
Offentliga utgifter år 2027, uppskattning (totalt 174,0 md €):
- Pensioner 40,2 md €, varav arbetspensioner 37,6 och folk- och garantipensioner (FPA) 2,6 md €
- Social- och hälsovård (sote) 38,2 md €
- Utbildning från småbarnspedagogik till universitet 23,2 md €
- Övrig social trygghet 14,4 md €
- Försvar 7,0 md €
- Övriga utgifter 51,0 md €, varav de största är trafik 8,9, kommunal och regional förvaltning 7,1 och räntor på skulden 6,1 md €
Småbarnspedagogiken räknas till utbildningen. Till social- och hälsovården hör också FPA:s ersättningar för läkemedel, sjukvård och resor.
Hur mycket lånar den offentliga sektorn och vad innebär anpassningen?
År 2027 överstiger den offentliga sektorns utgifter inkomsterna med 13,7 miljarder euro enligt prognoserna, vilket motsvarar 4,5 % av bruttonationalprodukten. Skillnaden finansieras med skuld. Anpassning innebär besparingar, skattehöjningar eller en kombination av dem, som minskar underskottet. Enligt ministeriets preliminära bedömning från februari 2026 behövs en anpassning på 8–11 miljarder euro under nästa valperiod.
Summan 8–11 miljarder motsvarar cirka 4,5–6 % av de uppskattade offentliga utgifterna 2027. Det är mer än vad som uppskattas gå till försvaret 2027 och av samma storleksordning som utgifterna för trafik. Räntorna på skulden kostar 6,1 miljarder euro år 2027 enligt uppskattningen, nästan lika mycket som försvaret. Enligt FM:s pressmeddelande ska det slutliga målet för den offentliga sektorns finansiella ställning fastställas parlamentariskt i december 2026. Målet hänger ihop med skuldbromsen.
Ränteutgifterna stiger igen. Efter 1990-talets recession betalade den offentliga sektorn som mest 4,5 miljarder euro i räntor per år, över 7 % av alla sina utgifter. Under nollräntorna 2021 gick 1,3 miljarder euro till räntor, under en procent av utgifterna. År 2024 var summan 4,4 miljarder och år 2027 uppskattningsvis 6,1 miljarder euro, mer än något år sedan 1990. Som andel av utgifterna är det cirka 3,5 %, ungefär hälften av toppen på 1990-talet.
- Utfall 1990–2024
- Uppskattning 2027
Siffrorna i tabellform
| År | Räntor | Andel av utgifterna |
|---|---|---|
| 1990 | 1,3 md € | 2,9 % |
| 1991 | 1,6 md € | 3,2 % |
| 1992 | 2,1 md € | 4,0 % |
| 1993 | 3,7 md € | 6,7 % |
| 1994 | 3,7 md € | 6,4 % |
| 1995 | 3,8 md € | 6,3 % |
| 1996 | 4,2 md € | 6,8 % |
| 1997 | 4,5 md € | 7,3 % |
| 1998 | 4,1 md € | 6,5 % |
| 1999 | 3,7 md € | 5,7 % |
| 2000 | 3,7 md € | 5,7 % |
| 2001 | 3,7 md € | 5,4 % |
| 2002 | 3,0 md € | 4,2 % |
| 2003 | 2,8 md € | 3,7 % |
| 2004 | 2,7 md € | 3,5 % |
| 2005 | 2,7 md € | 3,3 % |
| 2006 | 2,6 md € | 3,1 % |
| 2007 | 2,7 md € | 3,1 % |
| 2008 | 2,7 md € | 2,9 % |
| 2009 | 2,4 md € | 2,5 % |
| 2010 | 2,6 md € | 2,6 % |
| 2011 | 2,9 md € | 2,8 % |
| 2012 | 3,1 md € | 2,7 % |
| 2013 | 2,8 md € | 2,4 % |
| 2014 | 2,7 md € | 2,3 % |
| 2015 | 2,6 md € | 2,2 % |
| 2016 | 2,5 md € | 2,1 % |
| 2017 | 2,4 md € | 2,0 % |
| 2018 | 2,3 md € | 1,9 % |
| 2019 | 2,0 md € | 1,6 % |
| 2020 | 1,6 md € | 1,2 % |
| 2021 | 1,3 md € | 0,9 % |
| 2022 | 1,5 md € | 1,1 % |
| 2023 | 3,2 md € | 2,1 % |
| 2024 | 4,4 md € | 2,7 % |
| 2027 (uppskattning) | 6,1 md € | 3,5 % |
Det lönar sig att diskutera anpassningen utifrån de här siffrorna. Frågan gäller varifrån pengarna tas: besparingar, skatter eller bådadera.
Varifrån kommer siffrorna?
Totalsiffrorna är hämtade ur finansministeriets Ekonomiska översikt hösten 2026. Den närmare fördelningen av inkomster och utgifter för 2027 är en uppskattning som bygger på officiella siffror, som Statistikcentralens nationalräkenskaper och regeringens förslag till statsbudget. Den är inte hämtad direkt ur officiella källor. Siffrorna följer definitionen för de offentliga samfunden (S13) och omfattar inte församlingarna.
Utgiftsfördelningen bygger på Statistikcentralens preliminära uppgifter för 2024 enligt funktionsindelningen (COFOG), uppräknade till 2027 års nivå. Underskottet på 13,7 miljarder euro är FM:s egen siffra. Räknat med siffrorna med en decimal blir skillnaden 13,6 md € på grund av avrundning. Räntediagrammets år 1990–2024 kommer från Statistikcentralens tabell 12a6 (de offentliga samfundens konsoliderade egendomsutgifter, i praktiken räntor), och siffran för 2027 är uppskattningen som beskrivs ovan.
- Finansministeriet: Ekonomisk översikt, hösten 2026, tabellerna 16 och 17
- Finansministeriets pressmeddelande 27.2.2026: Seuraavan vaalikauden sopeutustavoite on vaativa mutta täysin mahdollinen saavuttaa
- Statistikcentralen: de offentliga samfundens utgifter enligt funktion, tabell 12a6
- Statistikcentralen: nationalräkenskaperna, tabell 15aj (skatter)
- Statistikcentralen: nationalräkenskaperna, tabell 15ah (egendomsinkomster)
Omslagsbild: “Parliament House, Helsinki”, Radosław Botev, CC BY 3.0, bearbetad.
Vanliga frågor
Vad är offentlig sektor?
Offentlig sektor, alltså de offentliga samfunden, avser i nationalräkenskaperna staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna. Till lokalförvaltningen hör kommunerna och välfärdsområdena, och till socialskyddsfonderna arbetspensionsanstalterna och andra fonder som sköter socialförsäkring. Församlingarna hör inte till den offentliga sektorn, så kyrkoskatten saknas i siffrorna. Statsbudgeten är bara en del av den offentliga sektorns ekonomi.
Varifrån kommer den offentliga sektorns pengar?
Den offentliga sektorns inkomster uppgår enligt prognoserna till cirka 160 miljarder euro år 2027. De största posterna är inkomstskatterna, cirka 46 miljarder euro, socialförsäkringsavgifterna, cirka 37 miljarder, och mervärdesskatten, cirka 29 miljarder euro. Dessa tre täcker cirka 70 % av inkomsterna. Enligt prognosen är skattegraden 41,8 % år 2027.
Vart går den offentliga sektorns pengar?
De offentliga utgifterna uppgår enligt prognoserna till cirka 174 miljarder euro år 2027. Över hälften går till tre ändamål: pensioner cirka 40 miljarder, social- och hälsovård cirka 38 miljarder och utbildning cirka 23 miljarder euro. Till övrig social trygghet går cirka 14 miljarder och till försvar cirka 7 miljarder euro.
Hur mycket lånar den offentliga sektorn och vad innebär anpassningen?
År 2027 överstiger den offentliga sektorns utgifter inkomsterna med 13,7 miljarder euro enligt prognoserna, vilket motsvarar 4,5 % av bruttonationalprodukten. Skillnaden finansieras med skuld. Anpassning innebär besparingar, skattehöjningar eller en kombination av dem, som minskar underskottet. Enligt finansministeriets preliminära bedömning från februari 2026 behövs en anpassning på 8–11 miljarder euro under nästa valperiod.
Varifrån kommer siffrorna?
Totalsiffrorna är hämtade ur finansministeriets Ekonomiska översikt hösten 2026. Den närmare fördelningen av inkomster och utgifter för 2027 är en uppskattning som bygger på officiella siffror, som Statistikcentralens nationalräkenskaper och regeringens förslag till statsbudget. Den är inte hämtad direkt ur officiella källor. Siffrorna följer definitionen för de offentliga samfunden (S13) och omfattar inte församlingarna.
Andra inlägg
-
Grön ekonomisk politik kräver en plats vid bordet
Att lämna skuldbromsavtalet ändrar inte storleken på anpassningen — det tar bort De Grönas möjlighet att påverka hur anpassningen genomförs.
-
Sote är välfärdssamhällets hörnsten — hälsovården tillhör alla
Social- och hälsovård är dyr men nödvändig. Utan ett fungerande system kan vi inte längre kalla Finland en välfärdsstat.
-
Arbetspensionernas indexfrysning skulle fördela bördan rättvist
Arbetspensionerna finansieras med avgifter från årets sysselsatta. Fyra diagram med PSC:s uppgifter visar varför jag föreslår att arbetspensionsindexet fryses.
