Finlands ekonomi måste fungera under AI-omställningen. Det betyder nya företag, nya jobb och offentliga tjänster som faktiskt använder tekniken — inte bara köper in den utifrån. Utan teknisk kompetens i riksdagen fattas beslut om AI-upphandling, datainfrastruktur och arbetslivet av människor som inte vet vad de köper.
Jag skriver om ekonomin utifrån vad jag gjort i över ett årtionde: byggt programvara och programvaruteam inom olika branscher. AI förändrar grunden för arbete, konkurrenskraft och offentliga tjänster. Finland kan leda omställningen, men bara om offentliga satsningar riktas mot inhemsk kompetens på ett sätt som faktiskt förstår vad som görs.
En fungerande ekonomi i AI-eran är inte bara en slogan. Det är substans: kompetens som överlever omställningen, företag som kan bygga på finsk och europeisk infrastruktur, och en stat som upphandlar teknik på sina egna villkor.
Börja här
-
Vem äger den offentliga förvaltningens data?
Portabilitet i offentliga upphandlingar avgör vem som äger förvaltningens data. eVaka visar att en öppen och delad modell klarar ett leverantörsbyte.
-
AI förändrar vad utvecklare får betalt för
AI gör på två minuter det som en utvecklare tidigare behövde två veckor på sig för. Priset på kod rasar — men vad ska utvecklare få betalt för i stället?
-
Datacenter kan vara Finlands trumfkort i den internationella politiken
Ett läckt amerikanskt telegram avslöjade påtryckningar mot datasuveränitet. Datacenter kan bli Finlands trumfkort, om de byggs på våra egna villkor.
Relaterade inlägg
-
Tar AI programmerarens jobb?
AI och arbete ur en utvecklares perspektiv: tar AI programmerarens jobb, vad händer med juniorer och hur kompetensen och social trygghet hänger med.
-
Med lön ska man kunna bli förmögen!
De marknadsgrönas initiativ: ett förmögenhetskonto där pengar som sparas av lönen kan investeras före skatt. Fyra skäl till en rättvisare marknadsekonomi.
-
Bensinstöd för hundratals miljoner fördjupar importberoendet
Lägre moms på drivmedel och lägre distributionsskyldighet kostar hundratals miljoner och fördjupar importberoendet. Ge stödet direkt till människorna.
-
FöPL får inte höja tröskeln för företagande
Regeringens FöPL-reform slopar nyföretagarrabatten just när AI sänker tröskeln för att bli företagare. Tre korrigeringar som håller tröskeln låg.
-
En stabil miljö ger investeringar, ryckighet tar dem
Googles investering på 13 miljarder euro föddes ur en fungerande elmarknad. Ett pristak skulle ta bort prissignalen just när den behövs som mest.
-
Det är ett misstag att höja priserna på HRT:s resebiljetter
HRT föreslår en höjning på cirka tre procent per år 2027–2029. En lika stor procenthöjning drabbar Kyrkslätt hårdast, där pendling kräver ABCD-biljett.
-
Airbus valde Scaleway också av jurisdiktionsskäl
Airbus flyttade kritiska system till Scaleway även av jurisdiktionsskäl. Samma riskbedömning passar varje organisations molnval.
-
Tre sätt att underlätta företagande
Ett inlägg för Företagardagen: tre sätt att riva hindren för företagande — FöPL, en ny start efter konkurs och att anställa den första arbetstagaren.
-
Jag kandiderar i riksdagsvalet 2027: Finland behöver digital självständighet i AI-tidsåldern
Jag kandiderar för De Gröna i Nylands valkrets i riksdagsvalet 2027. Mitt mål är ett digitalt självständigt Finland i AI-tidsåldern.
-
Finland kan göra elektrifieringen till en konkurrensfördel
Caruna byter ägare, men elnätets framtid avgörs av reglering — inte av ägaren. Finland kan göra elektrifieringen till en konkurrensfördel.
-
Mer marknad!
Fem förslag som tar marknadsmekanismen i bruk för att lösa problem inom trafik, stadsrum, offentlig upphandling och markanvändning.
-
Hur känns det att vara i ett parti där man inte behöver kompromissa med sina värderingar?
Kampanjen vaihdavihreisiin.fi bjuder liberaler och socialliberaler att byta till De gröna — partiet där man inte behöver kompromissa med sina värderingar.
-
De gröna – Marknadsekonomins sanna försvarare
Marknadsekonomin är det bästa sättet att fördela resurser. De gröna är dess enda sanna försvarare i Finland – riktiga marknader, inte kamrerekonomi.
-
Grön ekonomisk politik kräver en plats vid bordet
Att lämna skuldbromsavtalet ändrar inte storleken på anpassningen — det tar bort De Grönas möjlighet att påverka hur anpassningen genomförs.
-
Jag röstade mot Västra
Jag röstade mot Västra kustsamarbetet. Fullmäktige beslutade annorlunda. Pengarna hör till bildningsservicen, inte ett avtal man inte kan lämna.
-
Västbanan avslöjade problem i Kyrkslätts beslutsfattande
Vid fattandet av Västbanans beslut mättes beslutsfattarnas förmåga att fatta strategiskt viktiga, framåtblickande beslut för hela kommunen.
-
Jag röstade för Västbanan
Jag röstade för att Kyrkslätt ansluter sig till Västbanan. Beslutet avgör om norra Kyrkslätt får en närtågsstation eller inte.
-
En växande kommun behöver ett livskraftigt centrum
Renoveringen av Kyrkslätts centrum är ett gyllene tillfälle. Ett livskraftigt centrum lockar invånare och företag — och stärker kommunens ekonomi.
-
Varuboden-Osla andelslagsval berör oss alla
Varuboden-Oslas andelslagsval pågår nu. Genom att rösta påverkar du människors arbetsplatser, konsumtionsbeteende och lokala tjänster.
-
Hälsan tillhör alla
Att avskaffa sote-klientavgifter sparar byråkrati, åtgärdar problem innan de växer och säkerställer att ingen lämnas utan vård av ekonomiska skäl.
-
Jag kandiderar i välfärdsområdesvalet 2022
Jag ställer upp i välfärdsomradesvalet. Viktigast är att bevara närtjänster, hålla hälsovården offentlig och trygga vårdpersonalens välmående.
Relaterade ämnen
Vanliga frågor
Hur förändrar AI arbetet?
AI ersätter inte kunnigt folk, men förändrar vad de får betalt för. Mjukvarubranschen ser förändringen först: enligt professor Pekka Abrahamsson vid Tammerfors universitet gör AI på två minuter det som en programutvecklare tidigare behövde två veckor för. Rutinproduktionen automatiseras, medan beslutsfattande, att känna igen kontexten och att bära ansvar ökar i värde. Varje bransch med återkommande kunskapsarbete möter samma strukturella förändring, och Finland saknar ännu samordnade svar om kompetensförnyelse och skyddsnät.
Varför blir leverantörsberoende dyrt för skattebetalarna?
När ett offentligt system är inlåst i en enda leverantörs slutna lösning slutar priset styras av marknaden. Leverantören vet att kunden inte kan lämna, och förhandlingsläget flyttas permanent över till leverantören. Lösningen är portabilitet: offentligt dokumenterade dataformat, kända gränssnittsstandarder och en exitklausul i avtalet. Upphandlingslagen borde kräva portabilitet för kritiska system redan från anbudsförfrågan, och öppen källkod borde vara standard i dem.
Vilken nytta har Finland av datacenter?
Runt datacenter kan man bygga ett ekosystem som en gång runt Nokia: nätinfrastruktur, industrilokaler, kyl- och eldistributionslösningar och ovanpå dem programvaru- och forskningsarbete. Då stannar en betydande del av värdet i Finland som löner, skatteintäkter, arbetsplatser och kunnande. Datacenter är också utrikespolitik, eftersom den fysiska platsen avgör vems regler en tjänst följer. Därför lönar det sig att bygga dem på Finlands villkor, utan något nytt stödsystem.