Hälsan tillhör alla

En praktisk fråga som de kommande välfärdsområdesfullmäktige beslutar om är klientavgifterna för social- och hälsovårdstjänster. Klientavgifter används vanligtvis för ekonomisk anpassning, eftersom de är ett enkelt sätt att öka inkomsterna för tjänsteanordnaren. De är dock också ojämlika och ökar på lång sikt kostnaderna.

Varför är klientavgifterna ett problem?

Avgifterna är i allmänhet inte särskilt höga inom den offentliga sektorn jämfört med privat hälsovård. Till exempel får ett läkarbesök i den offentliga sektorn kosta högst cirka 20 euro, medan priset för ett privat läkarbesök börjar lätt på 50–70 euro. Man bör dock beakta att de som använder offentliga social- och hälsovårdstjänster mest är de som är i ekonomiskt svagast ställning. I till exempel Västra Nyland bor över 40 000 låginkomsttagare. Varje besök som uteblir av ekonomiska skäl kan i värsta fall leda till ett avsevärt dyrare behov av specialiserad sjukvård. Dessutom innebär varje avgift en rätt till omprövning, som vi sedan behandlar gemensamt i grundtrygghetsutskottet.

Vad skulle avskaffandet av avgifterna ge?

Genom att avskaffa klientavgifterna inom social- och hälsovården sparar vi på byråkratin. Vi kan också åtgärda problem innan de blir betydande. Och viktigast av allt: vi säkerställer att ingen lämnas utan vård av ekonomiska skäl.

Vem gagnas mest? Enligt THL-forskning har ungefär var tionde finländare låtit bli att gå till läkaren på grund av kostnaden. Bland låginkomsttagare och personer med kroniska sjukdomar är andelen betydligt högre. Det är just dessa människor som oftast behöver hjälp — och för vilka försenad vård i slutändan blir dyrast. Att avskaffa klientavgifterna är därför inte bara en principfråga; det är också ekonomiskt klokare än att låta små problem växa till stora.

Låt oss ta hand om oss alla!

Uppdaterat 15 september 2026. Klientavgifterna har utvecklats i motsatt riktning mot vad jag föreslog här: Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige beslutade i december 2025 om höjningar som trädde i kraft i början av 2026. Min ståndpunkt är oförändrad — avgifterna ökar fortfarande ojämlikheten och flyttar kostnader till den dyrare specialsjukvården.

Jag har skrivit om social- och hälsovårdsreformen mer ingående: sotes betydelse för välfärdssamhället, vad som skulle hända utan hälsovårdscentral och om vuxnas ansvar att ge unga en bättre framtid.