Finlands nationella politik — riksdag, regeringskoalitioner, budgetförhandlingar och parlamentariska avtal — formar förutsättningarna för lokala beslut. Jag skriver om nationella val ur perspektivet av någon som arbetar på kommunal nivå, för det är där deras praktiska effekter blir synliga.
På riksdagens bord ligger val som skuldbromsavtalet, Finlands beroende av utländska teknikbolag, den stabila miljö som ger investeringar och villkoren för företagande. Nedskärningar och finanspolitiska regler är inte abstrakta. De syns i kommunernas budgetar i hela Nyland, i vilka tjänster som får finansiering och vilka som skärs ned. Som fullmäktigeledamot i Kyrkslätt har jag sett hur nedskärningar i statsandelarna inskränker fullmäktiges handlingsutrymme.
Börja här
-
Grön ekonomisk politik kräver en plats vid bordet
Att lämna skuldbromsavtalet ändrar inte storleken på anpassningen — det tar bort De Grönas möjlighet att påverka hur anpassningen genomförs.
-
En stabil miljö ger investeringar, ryckighet tar dem
Googles investering på 13 miljarder euro föddes ur en fungerande elmarknad. Ett pristak skulle ta bort prissignalen just när den behövs som mest.
-
Finland och finländarna riskerar att förlora kontrollen över sina egna data – och det blir dyrt
Väljardata i Amazons moln och skattedata hos Microsoft. CLOUD Act når data var de än lagras, så Finland måste själv bestämma över sin digitala grund.
Relaterade inlägg
-
Tar AI programmerarens jobb?
AI och arbete ur en utvecklares perspektiv: tar AI programmerarens jobb, vad händer med juniorer och hur kompetensen och social trygghet hänger med.
-
Varför behöver Finland ett digitalministerium?
Splittrad AI-politik är en regleringsrisk för företag. Ett digitalministerium och en tröskel som riksdagen beslutar ger förutsägbarhet och skyddar små företag.
-
Med lön ska man kunna bli förmögen!
De marknadsgrönas initiativ: ett förmögenhetskonto där pengar som sparas av lönen kan investeras före skatt. Fyra skäl till en rättvisare marknadsekonomi.
-
Bensinstöd för hundratals miljoner fördjupar importberoendet
Lägre moms på drivmedel och lägre distributionsskyldighet kostar hundratals miljoner och fördjupar importberoendet. Ge stödet direkt till människorna.
-
Vem äger den offentliga förvaltningens data?
Portabilitet i offentliga upphandlingar avgör vem som äger förvaltningens data. eVaka visar att en öppen och delad modell klarar ett leverantörsbyte.
-
FöPL får inte höja tröskeln för företagande
Regeringens FöPL-reform slopar nyföretagarrabatten just när AI sänker tröskeln för att bli företagare. Tre korrigeringar som håller tröskeln låg.
-
Datacenter kan vara Finlands trumfkort i den internationella politiken
Ett läckt amerikanskt telegram avslöjade påtryckningar mot datasuveränitet. Datacenter kan bli Finlands trumfkort, om de byggs på våra egna villkor.
-
Öppen källkod är grundstenen för digital självständighet
EU:s tekniksuveränitetspaket lyfter öppen källkod som grundsten för digital självständighet. Varför ett slutet system är en risk och öppen kod lösningen.
-
Tre sätt att underlätta företagande
Ett inlägg för Företagardagen: tre sätt att riva hindren för företagande — FöPL, en ny start efter konkurs och att anställa den första arbetstagaren.
-
Davids slunga är ett bevis på att Europa har misslyckats
Davids slunga var rätt upphandling för Finland, men den avslöjar den europeiska försvarsindustrins misslyckande. Ett marknadsgrönt perspektiv.
-
Jag kandiderar i riksdagsvalet 2027: Finland behöver digital självständighet i AI-tidsåldern
Jag kandiderar för De Gröna i Nylands valkrets i riksdagsvalet 2027. Mitt mål är ett digitalt självständigt Finland i AI-tidsåldern.
-
Mer marknad!
Fem förslag som tar marknadsmekanismen i bruk för att lösa problem inom trafik, stadsrum, offentlig upphandling och markanvändning.
-
Hur känns det att vara i ett parti där man inte behöver kompromissa med sina värderingar?
Kampanjen vaihdavihreisiin.fi bjuder liberaler och socialliberaler att byta till De gröna — partiet där man inte behöver kompromissa med sina värderingar.
-
De gröna – Marknadsekonomins sanna försvarare
Marknadsekonomin är det bästa sättet att fördela resurser. De gröna är dess enda sanna försvarare i Finland – riktiga marknader, inte kamrerekonomi.
-
En kall skörd för Kyrkslätt – svaga beslut
Halvtidsöverläggningen innebar nedskärningar i statsandelar och samfundsskatt. Det inskränker kommunfullmäktiges handlingsutrymme avsevärt.
-
Ett absolut nej till terminsavgifter på andra stadiet
Regeringen anser att vi borde ställa unga som studerar på andra stadiet i en ojämlik ställning beroende på om de har EU-medborgarskap eller inte.
-
Är utbildningen under särskilt skydd?
Utbildningen skärs ned kraftigt, trots att regeringen hävdar motsatsen. Indexhöjningar och lagreformer täcker inte hundratals miljoner i nedskärningar.
-
Ett steg fram, två steg tillbaka
Regeringen gör nödvändiga reformer för gymnasiet, men de kompenserar inte nedskärningarna på 120 miljoner euro i yrkesutbildningen.
-
Att spara på barnens utbildning lönar sig inte
Regeringen planerar att spara på planeringen av småbarnspedagogik. I praktiken övervältras kostnaderna på kommunerna och invånarna istället.
-
Med ord formar vi verkligheten — språkets makt
Rasismredogörelsen är ett viktigt steg. Ordval spelar roll — med ord formar vi verkligheten och vårt sätt att förhålla oss till olikhet.
Relaterade ämnen
Vanliga frågor
Vad är skuldbromsavtalet?
Ett parlamentariskt avtal där partierna förband sig att konsolidera de offentliga finanserna under nästa valperiod. Storleken är beslutad, men inte metoden. Varje framtida regering bestämmer hur man rör sig mot målet, och skuldbromsen är inget stelt krav på nedskärningar. Parlamentariska avtal är i praktiken det enda sättet att hantera problem som sträcker sig över valperioderna, som att vända den offentliga skuldens riktning. Att lämna avtalet ändrar inte storleken, bara vem som gör valen.
Vad kostar beroendet av utländska teknikbolag Finland?
Pengar och kontroll. Den offentliga sektorn betalar årligen stora licensavgifter till amerikanska teknikbolag, och pengarna flyter ut ur Finland i stället för att främja finländskt arbete och kunnande. Att lagra data i Europa räcker inte, eftersom den amerikanska CLOUD Act förpliktar amerikanska bolag att lämna ut data till amerikanska myndigheter oavsett var servrarna finns. Om en tjänst slutar vara tillgänglig har vi inget att säga till om. Det visar att den digitala försörjningsberedskapen saknas.