Öppen källkod är grundstenen för digital själv­ständighet

Europeiska kommissionen publicerade i juni sitt tekniksuveränitetspaket. Digital självständighet kräver inte att vi gör allt själva. Det handlar om förmågan att reparera och byta ut det vi hämtar utifrån. Öppen källkod är grundstenen för den förmågan.

Vad kräver digital självständighet?

Enligt kommissionens paket lägger EU i dag ut ungefär 264 miljarder euro per år på huvudsakligen slutna programvaror och molntjänster från USA. Samma paket innehåller också en flerårig strategi för att stödja öppen källkod och bredda dess användning i Europa. Tyskland finansierar redan underhåll av öppen källkod via sitt Sovereign Tech Fund-program, Frankrike inom ramen för Horizon Numérique 2030. Samma val upprepas på varje nivå: digital självständighet byggs steg för steg, inte med ett enda beslut.

Varför är ett slutet system en risk?

Jag har byggt programvarusystem ovanpå stora internationella plattformar och sett att vi inte kan göra allt själva. All programvara bygger på andras arbete, och beroenden är oundvikliga. Det avgörande är deras form.

Ett slutet system är en svart låda. När det havererar, när priset mångdubblas, när sanktioner stänger åtkomsten, finns inget alternativ. Öppen källkod är som vilken reparerbar maskin som helst: delarna kan bytas ut, leverantören ersättas, koden granskas. För att vi ska kunna vara digitalt självständiga måste systemlagren antingen vara utbytbara eller möjliga att öppna och reparera.

Är öppen källkod skör?

Det finns visserligen projekt inom öppen källkod som underhålls av bara en enda person på frivillig grund. Det betyder inte att all öppen källkod är skör. Finansieringsgapet kan till exempel täckas av den finansieringsmodell som Tyskland redan har infört och det underhållsinstrument som kommissionen publicerat.

Öppen kod ger också ett nytt skydd i AI-tidsåldern. En språkmodell kan läsa öppen källkod, men till sluten kod kommer den inte åt. När en användares problem inte löses av manualen kan AI hjälpa på ett helt annat sätt när koden går att läsa, oavsett hur många som underhåller projektet. Risken är inte öppen källkod. Risken är okunskap.

Uppstår det affärsverksamhet ur öppen källkod?

På öppen källkod har det byggts upp industriell verksamhet i global skala. Kommissionen nämner i paketet finländska Aiven och tyska SUSE som exempel, vars produkt i sin tur bygger på Linux, en öppen källkod som utvecklats i Finland.

Öppenhet hindrar inte affärsverksamhet utan underlättar den. Det är enklare att koppla upp sig mot en tjänst vars kod är öppen än blint bakom ett slutet gränssnitt. En öppen lösning går också att bygga vidare på och lägga till tjänster ovanpå. Verksamhet som byggts ovanpå en sluten produkt är däremot beroende av själva produkten och dess utvecklingsväg, och när leverantören byter riktning är tilläggstjänsten utlämnad åt den.

Betyder öppen källkod isolering?

Öppen källkod innebär inte isolering. Europa kan inte bygga en helt självförsörjande teknologiplattform, och det ska inte heller försöka. Suveränitet handlar om att förbli öppna mot världen men behålla kontrollen över vad vi tar in. En reparerbar maskin kan köpas utomlands, men en svart låda går inte att öppna ens hemma. Samma fråga om vilket lands jurisdiktion som gäller berör både programvara och moln.

Internationella brottmålsdomstolen ICC meddelade i oktober 2025 att den byter ut Microsofts kontorsverktyg mot den tyska lösningen Open Desk med öppen källkod, efter att USA infört sanktioner mot domstolens domare och åklagare. Enligt kommissionens strategi ska programvara som byggs med offentliga medel vara offentlig kod. Samma princip sträcker sig från en liten kommuns upphandling ända till unionsnivå.

När nästa beslut som rör den offentliga sektorns IT-system kommer på bordet är frågan inte bara om pris eller ursprungsland. Det handlar också om vi köper en svart låda eller en maskin som går att reparera.