Finlands säkerhet vilar inte på en yrkesarmés axlar, utan garanteras i sista hand av vanliga medborgare: beväringar, reservister och i en kris hela samhället. Därför mäter jag säkerhetspolitik i hur mycket säkerhet vi får för varje använd euro — inte i politisk symbolik. Jag skriver om försvarsanskaffningar, beredskap och hur klokt använda euro blir skydd för dem som försvarar oss alla.
Som granne till Ryssland har Finland lärt sig att förbereda sig, men försörjningsberedskapen slutar inte vid ammunition och spannmålssilor: den omfattar också energi och digital infrastruktur. Beroende av opålitliga leverantörer är en säkerhetsrisk, oberoende av vem leverantören är. Samtidigt håller jag fast vid att grundläggande rättigheter inte får inskränkas i säkerhetens namn — ett tryggt Finland är ett förtroendesamhälle, inte ett övervakningssamhälle.
Relaterade inlägg
-
Davids slunga är ett bevis på att Europa har misslyckats
Davids slunga var rätt upphandling för Finland, men den avslöjar den europeiska försvarsindustrins misslyckande. Ett marknadsgrönt perspektiv.
-
Digital självständighet: 5 + 1 val för vardagen
Digital självständighet byggs i vardagens val. Här är 5 + 1 konkreta sätt att stärka den och den digitala försörjningsberedskapen själv.
-
Fullmäktigemotion: digital beredskap
Kyrkslätt förlitar sig på digitala system i nästan all sin verksamhet. Motionen föreslår kartläggning av beroenden och övergång till öppna filformat.
-
Digital självständighet är en nödvändighet
Som Rysslands granne har Finland lärt sig att vara beredd. Begreppen försörjningstrygghet och suveränitet har dock inte spridit sig till digitala tjänster.
