Finland och finländarna riskerar att förlora kontrollen över sina egna data – och det blir dyrt

Tänk dig följande: i det kommande riksdagsvalet lagras dina väljaruppgifter och valresultaten för första gången i historien utanför landets gränser – i ett datacenter som tillhör amerikanska Amazon. Samtidigt flyttar Skatteförvaltningen finländarnas skatteuppgifter till Microsofts moln, och FPA planerar att flytta handläggningen av förmåner till amerikanska servrar.

Det här är inte bara en teknisk detalj. Det handlar om vem som bestämmer vart finländarnas data tar vägen – och vem som har tillgång till dem. Beslutsfattarna inom den offentliga förvaltningen har som standardsvar sagt att uppgifterna stannar i Europa. Tekniskt sett stämmer det, men juridiskt är det vilseledande.

Varför räcker det inte att data lagras i Europa?

Den amerikanska CLOUD Act-lagen förpliktar amerikanska teknikbolag att lämna ut data de förvaltar till amerikanska myndigheter – oavsett var servrarna fysiskt finns. På samma sätt förpliktar kinesisk lag kinesiska företag att samarbeta med landets underrättelsemyndigheter. I Ryssland är läget ännu enklare: statens kontroll över tekniken är direkt och öppen.

Frågan gäller alltså inte bara var servrarna står. Den gäller vilket lands lagar och tillsyn som följs. Om en molntjänst slutar vara tillgänglig, eller om förtroendet för riktigheten i de data den lagrar eller producerar går förlorat, försvagas samhällets digitala grund – och vi har inget att säga till om vad som händer.

Vad kostar beroendet av utländska teknikbolag Finland?

Till det här hör också en ekonomisk sida som sällan lyfts fram. Den offentliga sektorn betalar årligen över en miljard euro i licensavgifter till amerikanska teknikbolag. Det är inte bara ineffektivt – det visar att den digitala försörjningsberedskapen saknas. Samtidigt flyter pengarna ut ur Finland och ner i fickorna på andra länders teknikjättar, i stället för att främja finländskt arbete och kunnande.

Vad skulle Finland vinna på digital självständighet?

Lyckligtvis rymmer situationen också en stor möjlighet. Finland har programvarukunnande i världsklass, med rötter som går tillbaka till utvecklingen av operativsystemet Linux. Om ens en del av pengarna styrdes till inhemsk teknikutveckling skulle det uppstå nya högteknologiska arbetsplatser, konkurrenskraftiga digitala lösningar och helt nya exportmöjligheter. Frankrike, Tyskland och Danmark har redan vaknat – och det vore dumt av oss att halka efter.

Rörelsen för digital suveränitet i Europa ger finländska programvaruföretag en unik chans att komma med. Det betyder inte isolering. Det betyder att Finland själv bestämmer över sin egen digitala infrastruktur – precis som landet bestämmer över sitt eget försvar. Då fungerar tjänsterna i både goda och svåra tider, och vi har makten att bestämma vart våra data tar vägen och vem som förvaltar dem.

Det här är möjligt. Det kräver bara ett beslut – och modet att fatta det nu, innan det är för sent.

Skriv under medborgarinitiativet om digital självständighet och kräv att de digitala tjänster som är kritiska för Finland i fortsättningen byggs under finländsk förvaltning: digitaalinenitsenaisyys.fi