Hoppa till huvudinnehållet ➡ Hoppa till sidfoten ➡
Lauri Lavanti står framför en glasvägg, iklädd en mörk kavaj och en mönstrad skjorta. Foto: Markus Isomeri.

Frihet som tryggas i AI-erans Finland

Frihet är en av de viktigaste frågorna under AI-eran. Det är frågan om dina data, din kommunikation och din vardag förblir dina när merparten av infrastrukturen runt dem ägs av någon annan. Integritetsskyddet är grundfallet — men den bredare frågan är om medborgerliga rättigheter överlever en teknik som gör massövervakning nästan gratis.

Jag har under min karriär byggt programvara i miljöer där reglerna kring data tas på allvar — reglerade branscher som finanssektorn — samt miljöer där data är själva affärsverksamheten. Den erfarenheten gör en sak uppenbar: integritet och medborgerliga rättigheter skyddar sig inte själva. De skyddas av lagar, av förordningar och av individer som brinner för frågan.

Att trygga friheten i AI-eran kräver noga avvägda eftergifter samt strikta gränser. Massövervakning, utvidgad användning av biometriska identifierare eller automatisk granskning av meddelanden är inte verktyg som bör tas i bruk lättvindigt, om alls. Varje steg som urholkar integriteten kräver vattentäta motiveringar och tydliga bevis för sin nytta — utan det finns ingen sak att försvara.

Börja här

Relaterade inlägg

Q & A

Vanliga frågor

Hur hotar AI de grundläggande rättigheterna?

AI gör massövervakning tekniskt enklare, så lagstiftningen måste hålla fast vid de grundläggande rättigheterna. Samma princip som gjorde det rätt att förkasta EU:s chat control-förslag gäller all automatisk skanning av privata meddelanden. Utan ett starkt integritetsskydd kan demokratin inte fungera, och AI får aldrig användas för att försvaga det. Grundläggande rättigheter ska vara utgångspunkten för all lagstiftning.

Varför ska övervakningen inte utvidgas utan individuell misstanke?

Därför att en konkret misstanke före övervakning är rättsstatens minimum, inte en särbehandling av integriteten. Polisen kan inte få husrannsakningstillstånd utan grundad anledning, och telefonavlyssning kräver domstolsbeslut. Samma principer hör hemma i den digitala miljön. Oriktad övervakning är dessutom ineffektiv: den organiserade brottsligheten har redan flyttat till darknet och krypterade appar som skanningen inte når, så övervakningen skulle träffa vanliga användare.

Varför ska användningen av biometriska uppgifter inte utvidgas?

Fingeravtryck och ansikte fungerar i dag som ett lösenord, men de kan inte bytas ut. Finland är ett av få EU-länder som lagrar biometriska passuppgifter i ett permanent nationellt register, och medborgarna har i praktiken tvingats lämna ifrån sig uppgifterna. Att öppna registret för polisen urholkar förtroendet, och en användning som en gång öppnats vill man sannolikt utvidga år för år. Den bättre modellen är den tyska, där fingeravtrycksuppgifterna förstörs efter att passet skapats.