Hoppa till huvudinnehållet ➡ Hoppa till sidfoten ➡
Lauri Lavanti står framför en glasvägg, iklädd en mörk kavaj och en mönstrad skjorta. Foto: Markus Isomeri.

Artificiell intelligens – nyttor och skador

Jag använder och bygger AI-verktyg i mitt arbete varje dag. AI är vår tids mest betydande teknologiska förändring, och Finland måste engagera sig med det aktivt — så att vi får nyttorna, inte bara nackdelarna.

AI förstärker både förmåga och skada. I offentliga tillämpningar — förmånsbeslut, tillståndshantering, prediktiv polisverksamhet — är insatserna för höga för att driftsätta system utan transparens och tillsyn. Jag förespråkar revisionsbara algoritmer vid konsekventa beslut, öppna AI-modeller där det är möjligt, och obligatorisk mänsklig granskning av beslut som påverkar individers rättigheter.

Ju kraftfullare AI blir, desto viktigare blir integritetsskyddet. AI-system är datahungriga; utan starka dataskyddsregler blir de övervakningsinfrastruktur. EU:s AI-förordning är ett steg i rätt riktning, men genomförandet måste vara genuint — inte bara en formalitet.

Börja här

Relaterade inlägg

Q & A

Vanliga frågor

Hur bör AI användas i offentliga tjänster?

Som ett verktyg för väl förstådda problem, som den långsamma dokumentationen av en läkares observationer, och alltid under mänsklig tillsyn. I Konnevesi förbereder AI ett beslutsförslag, som sedan granskas och beslutas av en tjänsteman. En bra tumregel är att en maskin aldrig ska fatta negativa beslut, och alla tveksamma fall granskas av en människa. AI kan inte hållas tjänstemannarättsligt ansvarigt eller ersätta det mänskliga mötet, så experters bedömning behövs fortfarande.

Hur förändrar AI arbetet?

AI ersätter inte kodare. Det förändrar vad de får betalt för. Mjukvarubranschen är först: enligt professor Pekka Abrahamsson vid Tammerfors universitet gör AI på två minuter det som en utvecklare tidigare behövde två veckor för. Rutinproduktionen automatiseras, medan beslutsfattande, att känna igen sammanhang och att bära ansvar ökar i värde. Varje bransch med repetitivt kunskapsarbete möter samma förändring, och i Finland saknas samordnade initiativ om hur kompetensen ska förnyas och skyddsnäten tillämpas.

Hur hotar AI de grundläggande rättigheterna?

AI gör massövervakning tekniskt enklare, och just därför måste lagstiftningen hålla fast vid de grundläggande rättigheterna. Samma princip som gjorde det rätt av Europaparlamentet att förkasta chat control-förslaget gäller all automatisk skanning av privata meddelanden. Utan ett starkt integritetsskydd kan demokratin inte fungera, och AI får aldrig användas för att försvaga det. Grundläggande rättigheter ska vara utgångspunkten för all lagstiftning.