Tar AI program­merarens jobb?

AI tar redan en del av programmerarens jobb – till exempel har den tagit det mesta av min kodskrivning. Förra året trodde jag att en bra programmerare känns igen på sin kod. Inte längre: det mesta av koden jag ansvarar för skriver nu AI. Min uppgift är att berätta vad som ska byggas och bära ansvar för att det fungerar. Om AI och arbete lönar det sig att vara brutalt ärlig.

Finlands framtid byggs inte genom att vi sticker huvudet i sanden och hävdar att inget har förändrats. Den kräver att kompetensförnyelsen och den sociala tryggheten hänger med i förändringens takt.

Tar AI programmerarens jobb?

AI tar redan nu en stor del av programmerarens arbete: rutinkod, tester och återkommande korrigeringar. Hela jobbet tar den inte. Människan beslutar vad som byggs och varför, och ansvarar för att systemet fungerar och är säkert. Programmerarens arbete förändras: värdet flyttar från att producera kod till att ansvara för helheten.

Jag känner igen detta. Jag läser varje ändring innan den tas i bruk, för AI gör fel med säker röst. I tjänsterna jag bygger syns ett fel direkt i människors vardag och möjligheter, och det ansvaret kan inte flyttas över på maskinen. Av samma skäl blir ett dåligt definierat uppdrag inte bättre med AI. Den producerar bara felen snabbare.

AI tar uppgifter. Helheten och ansvaret stannar hos människan.

Jag har skrivit ofta om AI. I våras skrev jag i Kauppalehti om vad utvecklare i fortsättningen får betalt för – en fråga för arbetsgivaren. Frågan för arbetstagaren är rakare: har jag jobb om fem år?

Hur påverkar AI arbetslösheten?

AI påverkar arbetslösheten först via arbetsuppgifterna. Den tar sällan bort ett helt yrke på en gång, men minskar rutinarbete och förändrar vilken kompetens arbetsgivare söker. Den största risken finns i övergångarna. Om det tar för lång tid att lära sig nytt och även en kort arbetsperiod kan försvaga försörjningen, blir arbetslöshetsperioderna längre än nödvändigt.

Oron är verklig. Enligt LokalTapiolas enkät Arjen katsaus är 62 % av finländarna oroade över arbetslöshet överlag, och 32 % rädda för att AI tar jobb (Yle 27.5.2026).

På arbetsplatserna är AI för många redan nästa utvecklingssteg, inte en omvälvning, så förändringen går tyst framåt en uppgift i taget. När uppgifterna förändras, förändras också vem som anställs och med vilken kompetens.

Med AI blir övergångar vanligare. Allt fler måste byta arbetsuppgifter mitt i karriären, arbetsplatsen byts oftare, och en del av arbetet blir korta projekt. Den nuvarande sociala tryggheten verkar här åt fel håll. När en kort arbetsperiod kan rubba stöden och bara en bråkdel av den extra förtjänade euron blir kvar i handen, lönar det sig inte att ta emot kort arbete eller omskolning. En enklare grundtrygghet löser upp denna incitamentsfälla, så att övergången inte blir dyr för människan.

Hur blir en junior senior i framtiden?

En junior blir fortsättningsvis senior genom att göra riktigt arbete och få respons på det, men övningsuppgifterna förändras. När AI sköter rutinkoden måste den unga redan i skolan lära sig använda AI och bedöma vad den producerar. Det lönar sig fortfarande för arbetsgivare att anställa juniorer, eftersom det utan dem inte finns seniorer om tio år.

Jag lärde mig själv genom att göra misstag som mer erfarna hjälpte mig förstå. Jag skrev om det i juni i tidskriften Skrolli. Nu skriver AI just den rutinkod som juniorer förr lärde sig av, så karriärstigen måste byggas om.

Det första steget tas i skolan. AI-understödd programmering bör bli ett eget läroämne i gymnasier och yrkesläroanstalter. Då övar den unga sig på att bedöma AI:s arbete i riktiga projekt, till exempel spelutveckling eller öppen källkod, redan före sitt första jobb.

Det handlar också om att alla ska ha en möjlighet. Om bara den som redan har nätverk eller råd att göra oavlönad praktik kommer in i branschen, blir karriärröret smalare och Finland slösar bort talang. Vägen in i branschen måste vara öppen för alla som vill lära sig, oavsett bakgrund.

Vad borde Finland göra när AI förändrar arbetet?

Finland borde göra kompetensförnyelse till en normal del av arbetskarriären och bygga en social trygghet som fungerar i alla förändringsskeden, där det alltid lönar sig att ta emot arbete. Då syns AI:s produktivitet som konkurrenskraft, inte som långa arbetslöshetsperioder. Finland har gjort detta förr: Nokias mobiltelefonaffär tynade bort, och dess kunnigt folk skapade nya företag och en stark spelbransch.

Kompetensen försvann inte från Finland. Den bytte bransch. Nu väntar samma övergång inom kunskapsarbete, och den måste lyckas med avsikt, inte av en slump.

Jag föreslår fyra konkreta åtgärder:

• Livslångt lärande som en rättighet. En rätt till kompetensuppdatering skulle stiftas, och modulära studievägar byggas mellan yrkes- och högskoleutbildning – utan att kräva en hel ny examen.
• Personalutbildning under skatteavdrag. Företagens personalutbildning skulle stödjas med skatteavdrag, så att AI:s produktivitetsnytta inte stannar hos de största företagen.
• Social trygghet där arbete alltid lönar sig. Incitamentsfällorna skulle rivas, och det första steget mot en enklare grundtrygghet skulle vara en basinkomst på 260 euro i månaden.
• Flexicurity på danskt sätt. Arbetskraftstjänsterna skulle förstärkas, så att övergången till nytt arbete blir snabb.

Finland klarar sig när kompetensen förnyas lika fort som arbetet.

AI gör redan nu programmeraren mer produktiv. När kompetensen och den sociala tryggheten hänger med, gör samma produktivitet Finland till ett land där kunnigt folk vill arbeta och företag hittar sina medarbetare.