Mer marknad!

Politikens stelhet, ekonomins ineffektivitet och skyddandet av gamla aktörer har satt Finland i stå. Det är dags att ta marknadsmekanismen i bruk för att lösa ekonomins, klimatets och städernas utmaningar mer effektivt.

Marknadsekonomin löser de problem vi ger den

Marknadsekonomin är ett effektivt verktyg, men det är marknadens regler som avgör vad effektiviteten leder till. För närvarande använder vi marknaden delvis väl, men delvis på bekostnad av det gemensamma bästa. Dessutom är en del aktörer fortfarande strukturellt skyddade från genuint konkurrensutsatta marknader. Det här vill vi ändra på!

Alltför länge har marknadsvänliga i Finland bara haft dåliga alternativ att välja mellan. De gamla partiernas linje kännetecknas av pro-business-politik, det vill säga att skydda etablerade aktörers intressen och konstgjord andning åt ineffektiv affärsverksamhet. Det är inte marknadsvänlighet som gynnar sund konkurrens, utan att försvåra nya aktörers marknadstillträde och förhindra ekonomins nödvändiga förnyelse, det vill säga den kreativa förstörelsen.

Vi vill främja en bättre pro-market-politik, som underlättar uppkomsten av nya aktörer och sund konkurrens. Det betyder dock inte en blind avreglering av marknaden, utan att styra marknaden till att lösa de rätta problemen.

Det innebär att skador, som förorening, belastning på naturen, trafikstockningar eller upptagande av offentligt stadsrum, måste prissättas. När externa effekter får en korrekt prislapp uppstår ett kontinuerligt incitament för företag och konsumenter att minska skadorna. Marknaden styr ofta verksamheten mer effektivt än politikers toppstyrda mikroledning. Politikernas roll är att definiera mål och spelregler för marknaden, men lämna utrymme åt konkurrens och innovation att hitta de bästa lösningarna.

Samtidigt rättar vi till den nuvarande orättvisan: när den som orsakar skadorna betalar mer, lättar bördan för övriga skattebetalare. Ansvarsfullhet blir en ekonomisk fördel. Det öppnar marknaden för hållbar affärsverksamhet och nya företag.

De Gröna är Finlands ledande marknadsliberala parti. Vi bygger inte vår ekonomiska politik på att skydda gamla strukturer eller enskilda företagsgrupper, utan försvarar öppen konkurrens, nya aktörer och en fungerande marknad.

Till skillnad från de stora höger- och vänsterpartierna har vi inga bindningar till gamla strukturer eller företag som ska skyddas. Det här syns hos de gamla stora partierna som en ovilja att skära ner bevarande företagsstöd.

Vi marknadsgröna vill ha mer marknad där den politiska vänstern misslyckas med sin alltför detaljerade reglering och den politiska högern med sin pro-business-politik. Samtidigt vill vi bygga marknader som bättre tjänar människor och miljön.

Vi föreslår fem åtgärder för att rätta till situationen:

Krav 1/5: Mer marknad i trafiken

För närvarande stöder skattebetalarna regionala flyglinjer med tiotals miljoner euro årligen. Det orsakar många slags problem, som extra klimatutsläpp och slöseri med pengar i form av halvtomma flyg. Det snedvrider också konkurrensen mellan olika trafikslag och sätter städer i en ojämlik position: vissa regionala flyglinjer stöds bara delvis, medan staten betalar andras flyg fullt ut.

Det offentligas uppgift är inte att upprätthålla efterfrågan på ett trafikslag som inte klarar sig på marknadsvillkor, utan att säkerställa att de olika trafikslagen konkurrerar med så jämlika spelregler som möjligt.

Alla trafikslag, från bil och tåg ända till flygplan, ska bygga på rättvis konkurrens, med hänsyn till de skador som respektive trafikslag orsakar. Valet ska ligga hos individen, inte staten. Om någon vill flyga från Jyväskylä till Helsingfors kan hen göra det på egen bekostnad, utan att det offentliga betalar.

Krav 2/5: Mer marknad i offentlig upphandling

Den offentliga sektorn är en enorm köpare i Finland. Offentliga upphandlingar görs årligen för miljarder euro, så de har stor inverkan på hela samhällsekonomin och marknadens funktion. När upphandlingar görs väl ökar de konkurrensen, låter företag växa, förbättrar tjänsterna och styr marknaden mot mer ansvarsfulla lösningar. När de görs dåligt låser de fast den offentliga sektorn vid gamla leverantörer, höjer kostnaderna och stänger ute utmanare.

Enligt Konkurrens- och konsumentverket (KKV) råder det “alarmerande lite konkurrens” inom offentlig upphandling: i ungefär hälften av konkurrensutsättningarna kommer det högst tre anbud, och över tusen upphandlingar per år får bara ett enda anbud. När konkurrensen är liten försvagas den offentliga sektorns förhandlingsposition och risken för alltför höga kostnader ökar. En genuint fungerande konkurrens bidrar till att säkerställa att upphandlingarna styrs till de företag som kan producera tjänsterna med hög kvalitet, ansvarsfullt och kostnadseffektivt.

Alltför ofta byggs offentliga upphandlingar upp på ett sätt där bara stora och etablerade aktörer kan klara sig. Upphandlingarna är för stora helheter, referenskraven gynnar gamla leverantörer och konkurrensutsättningarna definierar lösningen så exakt att företagen inte har utrymme att innovera. Det är inte genuin marknadsekonomi, utan en skenbar organisering av konkurrens.

Den marknadsgröna lösningen är att öppna offentliga upphandlingar för mer genuin konkurrens. Upphandlingar bör delas upp i förnuftiga delar, så att även små och medelstora företag samt tillväxtföretag kan delta. Onödiga referens- och omsättningskrav bör lättas upp när de inte är genuint relevanta. Den offentliga sektorn bör föra mer marknadsdialog innan konkurrensutsättningar, så att den inte av misstag utformar upphandlingen efter en enda gammal leverantör.

Samtidigt måste ansvarsfulla aktörer belönas i upphandlingarna. Den offentliga sektorn bör inte bara se till det billigaste anbudspriset, utan till kvalitet, livscykel, verkningsfullhet och ansvarsfullhet på marknadens villkor.

Krav 3/5: Mer marknad i stadstrafiken

Särskilt i huvudstadsregionen har trafikstockningarna på vägarna varit ett växande problem redan länge. Därför har man planerat att bygga en centrumtunnel som skulle kosta upp till 1,4 miljarder, vilket skulle höja områdets kommunalskattesats avsevärt. Tunneln skulle byggas med skattemedel, för om den finansierades med användaravgifter skulle priset bli så högt att nästan ingen skulle använda den (2013 års uppskattning 7,5 € per körning).

I stället för att spränga en miljardtunnel i berggrunden är det mycket lättare och förnuftigare att lösa trafikstockningarna genom att använda marknadsmekanismen. Dynamiska vägavgifter flyttar valet av den bästa lösningen till väganvändarna själva. Du kan välja att köra bil i morgonrusningen om du tycker att det är värt några euro i vägavgift. I gengäld får du betydligt smidigare trafik och snabbare framkomlighet, eftersom en del av trafikanterna övergår till andra trafikslag. Dessutom uteblir en del resor helt, om de inte anses vara värda några euro.

Erfarenheterna av vägavgifter har varit så positiva att inte en enda stad som infört dem senare har avskaffat dem. I till exempel Stockholm testades vägavgifter under sju månader år 2006. Avgifterna minskade trängseln och förbättrade luftkvaliteten, så stadens invånare röstade i en folkomröstning för att permanenta vägavgifterna följande år. Även bilisterna uppskattar smidig trafik så mycket att man, när fördelarna väl upplevts, inte har velat återgå till det gamla.

Låt oss möjliggöra införandet av vägavgifter också hos oss, så att växande städer har fler verktyg för att föra en mer förnuftig och marknadsdriven trafikpolitik.

Krav 4/5: Mer marknad i stadsrummet

I finländska städer krävs det typiskt att byggherrar anlägger ett visst antal bilplatser när nya byggnader uppförs. Den här parkeringsnormen innebär i praktiken att bilplatsernas verkliga pris döljs för marknaden.

Att bygga en parkeringsplats i centrala Helsingfors kostar tiotusentals euro. Den här kostnaden är dock dold i priserna på bostäder och verksamhetslokaler, och bilisterna betalar den sällan direkt. Följden är en marknadssnedvridning: det offentliga stadsrummet och de dyra byggkostnaderna subventionerar bilismen på andras bekostnad, även på bekostnad av dem som cyklar eller åker kollektivt.

Parkeringsnormen höjer också boendekostnaderna. När varje ny bostadsbyggnad måste bygga det antal bilplatser som normen kräver, oavsett invånarnas verkliga behov, ökar byggkostnaden och kostnaderna förs till slut över på bostadspriserna. I värsta fall kostar byggandet av ett parkeringshus invånarna mer än vad de skulle vara villiga att betala för en bilplats på en fri marknad.

Ett bättre slutresultat skulle nås genom att flytta beslutet om antalet parkeringsplatser till marknaden: när parkeringsnormen avskaffas får byggherrar och invånare själva bestämma hur många bilplatser som behövs. I områden med god kollektivtrafik byggs färre bilplatser och boendet blir billigare. I områden där bilen är nödvändig producerar marknaden bilplatser enligt efterfrågan. Stadsrummet frigörs för effektivare användning, boendekostnaderna sjunker och rörligheten styrs på marknadens villkor.

Avskaffandet av parkeringsnormen är ett exempel på hur vi genom att undanröja marknadssnedvridningar kan få en både ekonomiskt effektivare och mänskligare stad, samtidigt som vi minskar onödigt detaljerad reglering.

Krav 5/5: Mer marknad i skogen och jordbruket

Klimatpolitikens misslyckande har lett till dåliga incitament och till att skattebetalarna tvingas betala för följderna av gamla industribranschers skadliga verksamhet.

Det här berör särskilt markanvändningssektorn och dess andel av klimatmålen. Utsläppen från skogar och jordbruksmark har blivit ett stort problem, och åtgärderna väntar nu på att politikerna ska visa vilja och mod att förbättra situationen.

I praktiken leder det här till att exempelvis kostnaderna för skogsindustrins klimatutsläpp håller på att falla på skattebetalarnas lott. Det här skapar framför allt ett betydande incitamentsproblem, eftersom skogsindustrin inte har något ekonomiskt incitament att ändra sin verksamhet när skattebetalarna betalar notan.

Eftersom lösningarna har lämnats åt politikernas inbördes kohandel och lobbyister framskrider inte effektiva åtgärder, och Finlands kolsänkor smulas sönder. Markanvändningssektorn måste kopplas till ett strikt, marknadsdrivet utsläppshandelssystem. När kolbalansen får ett tydligt marknadspris reagerar marknaden och hittar de förnuftigaste lösningarna. På så sätt förverkligas också skogsindustrins marknadsföringsprat om världens bästa skogsvård allt bättre i praktiken.

Låt oss skapa en marknad för kolbindning och restaurering av naturen. När kolbindning får ett ekonomiskt värde kan skogsägare och landsbygdsföretagare få nya inkomstkällor från ur naturens synvinkel hållbara lösningar. Skadlig och ineffektiv dikning av torvmarksskogar förlorar sin lönsamhet, medan kontinuitetsskogsbruk blir lönsamt utan en enda stödkarusell. Effektiv kolbindning blir en ny, produktiv form av affärsverksamhet. När förorenaren betalar behöver andra inte längre täcka föroreningens kostnader ur egen ficka.

Sammanfattning: marknaden löser problem effektivare och rättvisare

Vi tror inte på ett oreglerat vilda västern, men vi tror inte heller på centralplanering eller på att politiker vet allt bäst, särskilt inte när det gäller vilka medel som ska användas. När verksamhet som orsakar mycket skada, som fossilekonomin eller överkonsumtion av stadsrum, får ett verkligt marknadspris, riktas incitamenten äntligen rätt.

När marknaden sköter prissättningen hamnar notan för oansvarighet inte längre hos andra, och vi sätter stopp för det nuvarande snatteriet där oansvarighet subventioneras ur andras fickor. Förorenaren betalar, och den som orsakar lite skada sparar. Det är både rättvist och ekonomiskt effektivt.

Politikernas uppgift är att ge ramarna och fastställa spelreglerna, och marknadens uppgift är att sköta resten dynamiskt och effektivt. En väl fungerande marknadsekonomi är ett verktyg för att bygga ett mer hållbart, välmående och mänskligare samhälle. Marknadsmekanismen är inget trollspö, men i nuläget utnyttjas de möjligheter den erbjuder inte tillräckligt.

Kom med oss och bygg en bättre marknadsekonomi för Finland, som arbetar allt mer för det gemensamma välståndet!

Varför finns det här programmet också här?

Jag är med i de marknadsgröna och en av undertecknarna av det här programmet. Marknadsmekanismen är mänsklighetens effektivaste uppfinning för att fördela resurser — nu ska den tas i bruk för det goda. Jag publicerar programmet också på min egen webbplats eftersom marknadsgrönt tänkande och ekonomi står i centrum för min riksdagsvalskampanj. Om att riva hindren för företagande skrev vi närmare i inlägget för Företagardagen, och hela nätverket hittar du på markkinavihreat.fi.