Texter om vård- och servicereformen, välfärdsområdena och organisering av social- och hälsovårdstjänster.
Social- och hälsovård är dyr, men utan en fungerande vård kan vi inte längre kalla Finland en välfärdsstat. Min ståndpunkt är oförändrad. Förebyggande vård är billigare än behandling, och kostnadstillväxten bromsas genom att erbjuda rätt tjänster vid rätt tidpunkt, inte genom att skära i dem. I välfärdsområdesvalet motsatte jag mig klientavgifter, eftersom de kan flytta kostnader till den dyrare specialsjukvården. Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige beslutade att höja dem från början av 2026.
De flesta texterna skrevs före det första välfärdsområdesvalet, då jag kandiderade i Västra Nylands välfärdsområde. Jag ville att närservice som hälsovårdscentraler och rådgivningsbyråer skulle finnas kvar nära invånarna och att vårdpersonalens välmående skulle tryggas. Jag blev inte invald i välfärdsområdesfullmäktige, men deltog i välfärdsområdets arbete som ersättare i räddningsverkets direktion. Här finns också en text om kommunens grundtrygghetsutskott, som upplöstes i samband med reformen.
Relaterade inlägg
-
Hälsan tillhör alla
Att avskaffa sote-klientavgifter sparar byråkrati, åtgärdar problem innan de växer och säkerställer att ingen lämnas utan vård av ekonomiska skäl.
-
Sote är välfärdssamhällets hörnsten — hälsovården tillhör alla
Social- och hälsovård är dyr men nödvändig. Utan ett fungerande system kan vi inte längre kalla Finland en välfärdsstat.
-
Vad om det inte fanns någon hälsovårdscentral?
Vad om Jorvi akutmottagning vore den enda jouren för hela västra Nyland? Vad om man alltid behövde köa i timmar på Jorvi?
-
Grundtrygghetsutskottet — vad är det?
Grundtrygghetsutskottet behandlar invånarnas rättelseyrkan i grundtrygghetsfrågor. Mötenas innehåll är sekretessbelagt, men fallen ger lärdomar.
-
Jag kandiderar i välfärdsområdesvalet 2022
Jag ställer upp i välfärdsomradesvalet. Viktigast är att bevara närtjänster, hålla hälsovården offentlig och trygga vårdpersonalens välmående.
