Microsofts datacenter byggs redan i Kyrkslätt

Microsofts datacenter byggs på tre campus i Esbo, Kyrkslätt och Vichtis, och den första etappen beräknas bli klar 2026–2027. Följden är en stor byggarbetsplats i regionen och en anläggning som med sin spillvärme kan värma hemmen i trakten.

Investeringen är bra om reglerna är bra och de följs. Datacenter bör bemötas som all annan industri: projektet är välkommet så länge naturen och miljön inte blir den som får stå för notan. Med tanke på framtiden måste reglerna göras nu, eftersom det står många gånger fler projekt i kö än vad som till slut byggs.

Vad betyder Microsofts datacenter för Kyrkslätt?

Microsofts datacenter ger Kyrkslätt först en byggarbetsplats och sedan en anläggning där det, när den första etappen är klar, arbetar ungefär 50 personer i varje byggnad. Det uppstår alltså färre bestående arbetsplatser än byggarbetsplatsens storlek låter ana. Den största bestående nyttan kan vara spillvärmen, som leds in i regionens fjärrvärmenät.

Det finns bygglov för den andra etappen på alla tre campus, och Microsoft meddelade i april att bolaget inleder byggandet. När hela området är klart kan spillvärmen täcka omkring 40 % av värmebehovet i energibolaget Fortums fjärrvärmenät. Nätet har omkring 250 000 kunder, så siffran gäller hela regionen och inte bara Kyrkslätt.

Vad innehåller De Grönas ramvillkor för datacenter?

De Gröna beslutade den 26.9.2026 vid partifullmäktige i Uleåborg att datacenter får byggas i Finland när miljöskadorna begränsas strikt och projektet lämnar verklig nytta kvar i landet. När det gäller naturen betalar den som orsakar skadan. Byggaren söker först en tomt i redan bebyggt område, håller skadorna små och ersätter resten.

Av ramvillkoren tycker jag särskilt om punkten om naturen. Prioritetsordningen börjar med att naturen inte försämras alls. Om det inte är möjligt och projektet ger verklig nytta ska byggaren hålla skadan så liten som möjligt och ersätta allt som blir kvar. Ersättningen ska vara verklig och inte bara finnas på papper, det vill säga motsvarande natur återställs någon annanstans och någon kontrollerar resultatet. För skogsförlust föreslår De Gröna dessutom en avgift för ändrad markanvändning.

Om anslutningar till stamnätet prioriteras kräver De Gröna att projektet förbinder sig till ny utsläppsfri produktion och till flexibilitet, eftersom överföringsnätet är en större fråga än produktionen. Projektets energiförbrukning och miljökonsekvenser borde offentliggöras redan i tillståndsskedet, så att en fullmäktigeledamot kan ställa frågor om dem före beslutet, och projektet ska lägga fram en plan för användningen av spillvärme. Ett projekt som använder vatten ska använda sluten vattencirkulation, och för andra än små projekt görs en miljökonsekvensbedömning (MKB).

Varför borde samma regler gälla all industri?

Skogen far lika illa vare sig det byggs ett datacenter, en fabrik eller ett vätgasverk på den. Jag föreslår därför att samma ramvillkor gäller alla stora el- och markanvändare oavsett bransch. I De Grönas text gäller kompensationen redan all markanvändning, men till exempel spillvärmeplanen, flexibilitetsplikten och offentliggörandet av uppgifter är skrivna enbart för datacenter.

Om anslutningar till stamnätet prioriteras måste alla sökande bedömas enligt samma kriterier, eftersom ett stålverk står i kö till samma nät som ett datacenter.

I fråga om elskatten flyttades datacenter den 1.7.2026 till den allmänna skatteklassen, där skatten är 2,24 cent per kilowattimme i stället för tidigare 0,05 cent, men tillverkningsindustrin betalar fortfarande en lägre skatt. Beskattningen ska inte gynna någon bransch. Därför borde också tillverkningsindustrins lägre skatteklass bedömas på nytt.

Hur påverkar Microsofts datacenter elpriset?

Stamnätsbolaget Fingrid har fått anslutningsförfrågningar för över 50 000 megawatt från datacenter, och av dem förverkligas uppskattningsvis omkring 10 %. Effekten av Microsofts datacenter och andra projekt på elpriset beror alltså på vem som får anslutning och på vilka villkor, och på om den nya utsläppsfria produktionen hänger med i förbrukningen.

Om regleringen av nätet skrev jag i texten Finland kan göra elektrifieringen till en konkurrensfördel och om varför förutsägbarhet lockar investeringar i texten En stabil miljö ger investeringar, ryckighet tar dem.

Hur mycket datorkraft behöver Finland till 2030?

Finland borde sikta på 3–4 gigawatt AI-datorkraft till 2030, och jag föreslår det som ett nationellt mål. Datorkraften skulle byggas med samma regler som annan stor energianvändning, det vill säga i första hand på redan bebyggd mark och med ren el, så att spillvärmen används och uppgifterna är offentliga redan i tillståndsskedet.

Fossilfri el och ett svalt klimat ger Finland goda förutsättningar att nå målet. De nya datacentren skulle placeras först på gamla industriområden och andra redan bebyggda tomter, och målet lyckas bara om stamnätet och den nya utsläppsfria produktionen växer i samma takt. De Gröna vill ge företräde åt projekt som stöder Finlands och Europas digitala suveränitet. Om värdlandets ställning skrev jag i texten Datacenter kan vara Finlands trumfkort i den internationella politiken.

I riksdagen skulle jag driva regler som är desamma för alla stora elanvändare och som också följs.

Omslagsbild: “20210925 Microsoft datacenter i Staffanstorp 60 (51515782920)”, News Oresund, CC BY 2.0, bearbetad.