Matinköps­stödet ska tillhöra folket, inte kvittona

Mat har en sänkt momssats i Finland, och den motiveras med låginkomsttagarnas behov. Den sänkta skattesatsen på mat stöder ändå höginkomsttagare mer än låginkomsttagare. Det är varken rättvist eller förnuftigt att stödja de välbärgades matinköp på det här sättet.

Vi föreslår att den lägre momssatsen på mat görs om till en liten basinkomst, som vore rättvisare och effektivare och som skulle öka människors frihet. Förändringen skulle dessutom finansiera sig själv.

Vad handlar det om?

På mat betalas mindre moms än på annan konsumtion, och därmed avstår staten från en del av skatteintäkterna vid varje matinköp. I praktiken är det en form av statligt stöd: den sänkta skattesatsen ger exakt samma resultat som om staten vid kassan betalade en del av människors matnota. Den sänkta skattesatsen är ett stöd, på samma sätt som många företagsstöd är skattestöd.

Problemet med den sänkta skattesatsen på mat är att de välbärgade lägger ungefär 1,8 gånger så mycket pengar på matinköp, och därmed stöder staten i praktiken främst de välbärgade med arrangemanget. Detta trots att den lägre skattesatsen motiveras just med att stödja låginkomsttagare.

Vi föreslår att mat flyttas till den allmänna momssatsen på 25,5 procent och att hela intäkten betalas direkt tillbaka till folket som en lika stor månatlig basinkomst. Ingendera delen av lösningen kan genomföras ensam: en höjd matmoms utan att basinkomsten införs godkänner vi inte!

Matmomsstödet går mest till höginkomsttagare

Den ekonomiska nyttan av den sänkta momsen på mat var år 2022 i genomsnitt 21 €/mån för dem med lägst inkomster och 37 €/mån för dem med högst inkomster. De med högst inkomster får alltså cirka 75 % mer stöd för sina matinköp än de med lägst inkomster.

• Lägsta inkomstfemtedelen: matinköp 2 848 € per år, betald moms enligt matsatsen (14 %) 350 €, moms enligt den allmänna satsen (24 %) 600 €. Stöd 250 € per år, alltså cirka 21 €/mån.
• Högsta inkomstfemtedelen: matinköp 5 034 € per år, betald moms enligt matsatsen (14 %) 618 €, moms enligt den allmänna satsen (24 %) 1 060 €. Stöd 442 € per år, alltså cirka 37 €/mån.

Hur har siffrorna ovan räknats ut?

Enligt Statistikcentralens konsumtionsundersökning använde den femtedel av finländarna som har lägst inkomster år 2022 cirka 2 848 euro per konsumtionsenhet på mat och alkoholfria drycker, och den femtedel som har högst inkomster cirka 5 034 euro. När man räknar bort den momssats på 14 procent som gällde för mat 2022 och räknar ut hur mycket skatt som skulle ha betalats enligt den allmänna satsen på 24 procent samma år, får man stödets storlek: den lägsta femtedelen fick cirka 250 euro i stöd per år, den högsta cirka 442 euro. Per månad blir det cirka 21 euro för dem med lägst inkomster och 37 euro för dem med högst.

Siffrorna har räknats per konsumtionsenhet, ett mått som standardiserats efter hushållets storlek (första vuxna 1,0, övriga vuxna 0,5, barn 0,3), inte per person. Det ändrar inte slutsatsen: eftersom måttet redan är standardiserat efter hushållets storlek är jämförelsen mellan den lägsta och den högsta femtedelen rättvis oavsett hur stora eller små hushållen i respektive grupp är.

Källa: Statistikcentralen, konsumtionsundersökningen 2022, konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet (på finska). Skattesatser för 2022: moms på mat 14 %, allmän moms 24 %.

Det här är ingen överraskning om man tänker efter en stund. Stödet är knutet till det köpta eurobeloppet, inte till köparens inkomstnivå. Ju mer pengar du lägger på mat, desto mer stöd får du, och höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare. Stödformen som skulle hjälpa låginkomsttagare har i stället lett till att höginkomsttagarna stöds mest. Genomförandet är alltså fel.

Samma sak syns på ett enskilt kvitto, inte bara som ett statistiskt medelvärde: ju dyrare köp, desto större stöd, oavsett om köparen behöver stöd eller inte.

Stödet duger bara för matinköp

Den sänkta skattesatsen är inte bara illa riktad med tanke på vem som får stödet. Ett annat centralt problem är att den sänkta skattesatsen riktar stödet enbart till att köpa mat. En låginkomsttagare vet själv bäst vad hens pengar lönar sig att användas till. Ofta är det mat, men ibland är behovet större när det gäller hyran, mediciner, bussbiljetter eller barnets hobbyavgifter. Den sänkta matmomsen ger inga alternativ, eftersom det är ett stöd som är bundet till matinköp utan flexibilitet.

Vi marknadsgröna vill inte vara förmyndare för låginkomsttagare. Vi tror inte att staten vet bättre än människan själv vad hens euro lönar sig att användas till. Därför vill vi ändra stödets form så att det bättre motsvarar sitt egentliga syfte.

Pengarna direkt till folket

Lösningen är enkel: mat flyttas till den allmänna momssatsen på 25,5 procent, och hela intäkten betalas tillbaka till folket i pengar, alltså som en liten basinkomst. Basinkomsten skulle betalas ut varje månad och vara lika stor för varje barn och vuxen, från verkställande direktörer till beväringar och från bebisar till pensionärer. Basinkomsten skulle inte kräva ansökningar, behovsprövning eller annan separat byråkrati.

Vi uppskattar att det varje månad kunde komma ungefär 25 euro per person, barn inräknade (på finska) in på kontot. Vi uppskattar att stödet i genomsnitt skulle förbättra låginkomsttagarnas stöd något jämfört med den sänkta momssatsen, samtidigt som det tydligt skulle skära ned stödet till höginkomsttagare. I linje med de marknadsgrönas grundvärderingar skulle skatten också tydligare riktas mot konsumtion, eftersom de som konsumerar mer skulle få relativt mindre stöd än i dag.

Basinkomstmodellen förbättrar i genomsnitt ställningen för låginkomsttagare, särskilt barnfamiljer, och skulle sätta stopp för den nuvarande etiskt ohållbara situationen där staten främst stöder höginkomsttagarnas matinköp. Förändringen ökar också låginkomsttagarnas frihet: pengarna är inte öronmärkta, och därmed får var och en själv bestämma om de används till mat, hyra eller något annat. Eftersom stödet betalas ut automatiskt till varje medborgare kräver det dessutom ingen kontrollerande eller förmyndaraktig byråkrati. Frihet, inte förmynderi!

Se också De ekonomigrönas presentation om ämnet (på finska).

Utan basinkomst godkänner vi ingen momshöjning

Det här är en principfråga för oss: vi godkänner inte att matmomsen höjs till den allmänna nivån om intäkten inte samtidigt återförs till folket som en månatlig inkomst. Inget ”vi tittar på det senare”, inget ”vi kompenserar separat i något annat sammanhang”: den månatliga ”matbasinkomsten” ska träda i kraft exakt samtidigt som matmomsen höjs.

Här ger vi inte efter. Det är hela förslagets kärna: vi vill inte skärpa människors beskattning, utan ändra stödets form. Blir basinkomsten inte av, blir hela förslaget inte av.

Förslaget att ersätta den sänkta momssatsen på mat med en momsåterbäring är hela partiets och finns i De grönas ekonomiskpolitiska program (på finska). Saara Hyrkkö har också presenterat idén i Helsingin Sanomat.

Vad följer av det här?

Mat till den allmänna skattesatsen och intäkten tillbaka som en månatlig inkomst skulle ge flera fördelar på en gång. Stödet skulle riktas bättre: låginkomsttagarnas ställning skulle i genomsnitt förbättras, och höginkomsttagarnas stöd skulle minska. Människor skulle få frihet att själva bestämma vad de använder sina pengar till, utan att staten dikterar. Skattesystemet skulle bli enklare när ett specialundantag försvinner. Och eftersom det i praktiken handlar om en liten basinkomst vore det ett första konkret steg mot en äkta basinkomst och mot att befria människor från dagens kafkaartat kontrollerande byråkratiska sociala trygghet.

Den sänkta matmomsen är inte en dålig idé för att låginkomsttagare inte borde stödjas. Den är en dålig idé för att den gör det dåligt. Ett rättvisare, enklare och friare alternativ är att betala pengarna direkt till folket.

Kom med och kräv tillsammans med oss att stödet går dit det är avsett. Byt till ett äkta marknadsparti!

Varför finns det här initiativet också här?

Jag är en av skribenterna bakom det här initiativet. De marknadsgröna är De grönas marknadsvänliga nätverk som jag grundade – jag publicerar initiativet också på min egen webbplats eftersom ekonomi är ett av fokusområdena i min riksdagsvalskampanj. Matbasinkomsten fortsätter på samma linje som vårt tidigare initiativ med lön ska man kunna bli förmögen: beskattningen ska behandla människor rättvist och lämna besluten åt dem själva. Fler marknadsgröna texter finns på kategorisidan, och initiativets originalversion finns på finska på de marknadsgrönas webbplats.